-

<< TILLBAKA--- NÄSTA ARTIKEL >>

ARTIKEL 14 NR 1/07
07-04-02
LEDARE

Ingen tid att luta sig tillbaka

I senaste numret av tidningen Advokaten intervjuas Tomas Hammarberg, Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter. ”Det är dags för Sverige att svälja självgodheten och lära av misstag i arbetet med de mänskliga rättigheterna”, säger han, och tillägger: ”Vi är lite självgoda i Sverige. Vi tror att vi har klarat alla de här frågorna. Men allt är inte bra. Det är en ständig process.”

Jag vill instämma i det. I detta nummer av Artikel 14 fokuserar vi på rätten till hälsa och på de juridiska regler som leder till att vissa människor utesluts från subventionerad akutvård. Det är den växande gruppen av människor som vistas i Sverige utan legal status. Många har misslyckats med sina asylansökningar men vågar inte återvända, andra kan ha dröjt kvar av andra skäl. Men alla är de människor som har grundläggande rättigheter. Frivilliga organisationer, inklusive FARR, har i åratal gett stöd till ”hemliga” kliniker som på ideell basis har satt vårdetiken framför snäva byråkratiska regelverk. I flera andra europeiska länder behövs inte dessa hemliga kliniker eftersom man erkänner rätten till vård oavsett legal status. För det får Sverige svidande kritik i den rapport som FN: s sändebud Paul Hunt blev klar med i dagarna, där han går igenom olika marginaliserade gruppers tillgång till vård i det svenska samhället.

Hunt menar att det är en grundläggande mänsklig rättighet att alla - utan undantag - ska ha tillgång till högsta tillgängliga hälsostandard. Rapporten konstaterar att det inte skulle vara särskilt dyrt att utvidga den svenska vården till att omfatta även asylsökande och gömda.

Enligt FN:s konvention mot tortyr har Sverige också en skyldighet att erbjuda tortyroffer rehabilitering, och det är en skyldighet som inte börjar gälla först när den torterade fått uppehållstillstånd. Därför vill FARR att offer för tortyr identifieras tidigt i asylproceduren och erbjuds lämplig vård oavsett utgången av deras asylansökan. Exempelvis bör Röda korsets verksamhet på det här området få mer stöd. Dessutom bör Migrationsverket uppmuntras att bekosta tortyrutredningar när tortyr åberopas som grund för asyl.

Men det är också hög tid för regeringen att följa EU:s mottagningsdirektiv för vård till asylsökande och se till att även människor som vistas i Sverige utan tillstånd inkluderas. De nya bestämmelserna bör utfärdas i samråd med Socialstyrelsen, ta hänsyn till den inhemska och den internationella kritiken och utgå ifrån läkaretiska principer.

Ett exempel på hur vårdsektorn går i spetsen för en sådan positiv förändring är Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, som redan tillämpar principen vård åt alla.

Sjukhusets styrelse har fattat beslut om att gömda ska få tillgång till vård, och därefter tagit fram rutiner för hur det rent praktiskt ska fungera med registrering, ekonomi med mera. Däremot finns inga listor över vilken typ av sjukvård som omfattas av begreppet "akut och annan omedelbart nödvändig vård" - här kommer personalens professionella bedömning in.

Efter det har sjukhuset skapat en utbildning för personalen som har hållits vid flera tillfällen under hösten 2006. Sjukhuset för inte något register över omfattningen av denna typ av vård och kräver ingen förskottsbetalning för akuta och andra nödvändiga insatser.

Men för att människor som är i behov av vård ska våga uppsöka hjälp måste dessa utmärkta principer kompletteras med att polisen inte får göra ingripanden på vårdinrättningar för att verkställa utvisningsbeslut. Utan en sådan regel kommer de hemliga klinikerna att fortsätta att vara den egentliga livlinan för de utestängda.

Michael Williams

michael.williams@farr.se

-

ARTIKEL FÖR UTSKRIFT---------<< TILLBAKA--- NÄSTA ARTIKEL >>