-

<< TILLBAKA--- NÄSTA ARTIKEL >>

ARTIKEL 14 NR 1/07
07-04-02
KULTUR

Fängelseminnen blev lera

Det finns några minnesbilder som Ferhan Ali alltid bär med sig. De kom till under de tio månader han satt i syriskt fängelse. När han nyligen började jobba i lera var det de bilderna som först tog form.

- Det var inte planerat, det bara kom, säger Ferhan.

I sju år har han varit i Sverige. Nu lever han gömd. Han berättar genom en vän, också hon kurd från Syrien.

- Kurderna är ett förtryckt folk. Det är klart att vi jobbar för våra rättigheter.

Men den som gör det i Syrien lever farligt.

Tidigt en morgon kom en grupp poliser hem till Ferhan för att gripa honom. Det är motivet för den första skulpturen. Bara en av poliserna finns med där, annars är scenen densamma: Ferhan hotas med automatvapen, hans yngsta dotter gömmer sig bakom honom.

De två sista skulpturerna berättar vad han upplevde i fängelset. I den ena sitter Ferhan fastspänd i ett gummidäck, med förbundna ögon. Vakterna droppade vatten på hans huvud medan de gav honom elchocker under fötterna och mellan benen.

- De är smarta, säger Ferhan, som inte har några synliga skador av tortyren och därmed inget läkarintyg att visa upp för Migrationsverket.

- De vill inte lämna några spår på kroppen.

När han släpptes fick han order att anmäla sig hos polisen var tredje månad. Men de besökte honom i hemmet oftare än så. Ferhan var alltid kontrollerad, och efter tre år kände han sig tvungen att fly. Förhoppningen var att få en fristad i Sverige. Men svenska myndigheter anser att han kan återvända till Syrien utan risk. Ferhan förstår inte hur de kan tro att han flytt utan orsak.

- Jag har varit ifrån min familj i sju år. Under den tiden har min son amputerat benet efter en mopedolycka, och min fru har haft cancer.

Han är säker på att svenska myndigheter vet att de mänskliga rättigheterna inte respekteras i Syrien.

- Det är inte svårt att se. Men kanske finns det ekonomiska intressen som gör att Sverige inte vill erkänna vad som pågår.

Nu hoppas Ferhan på en flyktingamnesti för människor som har väntat i många år. Under tiden planerar han fler skulpturer.

Cajsa Unnbom

cajsa.unnbom@farr.se

-

ARTIKEL FÖR UTSKRIFT---------<< TILLBAKA--- NÄSTA ARTIKEL >>


INNEHÅLL NR 1/07

:: Ingen tid att luta sig tillbaka

:: Artikel 14 kommenterar

:: Göran Bodegård - barnläkare på återbesök

:: Domstolarna ska hålla på sekretess

:: Allt fler får stanna

:: Flykten från Irak till Sverige

:: Irak: Inte ens luften är densamma

:: Äntligen tillsammans efter lång väntan

:: Muwomgi kämpar för att få hit sina barn

:: Barns rätt till anhöriginvandring

:: Valbone flydde från trafficking

:: Vittnesmål från en tvångsutvisning

:: Spanien - EU:s gränsvakt

:: Frivilliga får vården att fungera

:: Fler vägar till vård

:: Skuggsystem räddar papperslösa med hiv

:: Ge papperslösa förtroende för socialtjänsten

:: Fängelseminnen blev lera

:: Migramovies

:: Kommunerna måste hjälpa hemlösa flyktingar

:: Utred Kosovoalbanernas öde

:: Arbetskraftsinvandring på usla villkor

:: Hänt i korthet

:: Nytt från migrationsöverdomstolen

:: FARR diskuterade EU:s yttre gränser

:: Vård - rättighet eller pull factor?

:: Bred kampanj för vård åt alla